lördag 18 november 2017

Moneybrother investerar i Kikki

Krävdes lite tyngd. Lite hjärta. Gospel. Då satt den.
Med Moneybrother fick Kikki Danielsson tolkningar betydelsen hennes otroliga livshistoria krävde.
För det blev mycket karaoke tills Icona Pop kom. Men Anders Wendin satte näven i bordet med sin känslosamma ”Du ser mig inte längre”. Äntligen lite mening i tolkningen. Lite hjärta. Då blev det puls. Hjärtat slår för Kikki. Respekt.


Ställningen: Anders Wendin 2, Sabina Dbumba 1, Tomas Andersson Wij 1, Icona Pop 1.


- Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 12 november 2017

Stort med småvinster

Små bäckar. Kommer inte så ofta. Men jag blir lika glad för det lilla. Varje gång.
Tjoho!




- Posted using BlogPress from my iPhone

lördag 11 november 2017

En Sabina av rang

Sabina Dbumba. Hörs ju på namnet. Hon är så mycket mer.
Varje gång hon sjunger och ställer sig framför bordet känns det som hon är en utländsk storstjärna på gästbesök i helsvenska ”Så mycket bättre”.
”Världsklass” som Idoljuryn tyvärr satt inflation på. ”Så är det bara” som Anders Bagge brukar säga.
Så snyggt hon tacklar Fredrik Kempe käck låt som ”Manboy” till något större, världsligare, sexigare och coolare. Med pondus, självsäkerhet och en imponerande trygghet levererar hon magi.
Välförtjänt bäst i kväll.

Ställningen: Sabina Dbumba 1, Anders Wendin 1, Tomas Andersson Wij 1, Icona Pop 1.


- Posted using BlogPress from my iPhone

En titt i finska folksjälen

Jesus Perkele! Vilken krigsskildring.
I senaste filmatiseringen av finska klassikern ”Okänd soldat” känner du varje skottsalva i kroppen och kanske mest anspänningen över skottet som till slut kanske tar ditt liv.
Ett hjälteepos över det vanliga, men med extremt kärva finska män som satte landsplikten framför allt.
Men här finns också oviljan att infinna sig ledet för att överheten vill det. I synnerhet då Rokka spelad ypperligt av Eero Aho. Han låter sig inte ta en order hur som helst eller göra skillnad mellan herrar. Samtidigt är han Finlands spjutspets i fronten. Orädd, klipsk och rejäl. En finsk karlakarl, en urtyp.

Här finns också det då splittrade Finland som fick storhetsvansinne i fortsättningskriget. Infekterade läget som sitter rotat sedan inbördeskriget mellan vita och röda.

Även naturen får plats. Likt skotten känns varenda mygga, snöflinga och dyngan i skyttegravarna. Kryper in i en.

Liksom närvaron. Känns som man är med dem i varenda strid. Nära. Bakom ryggen försiktig kikandes över deras ryggar.
Riktigt intim film. Ett mästerverk.
Här finns mycket som river upp igenkännande finska rötter. Så visst är jag starkt färgad. Blir finskt berörd. Ärr som inte jag har men känner medlidande med. En finsk stolthet.

I Sverige har den kortare drygt två timmar långa internationella version premiär på bio 6 december.
Allt snyggt skildrat i regi av Aku Louhimies och baserad på Väinö Linnas roman från 1954.
Boken har filmatiserats två gånger tidigare. Den första från 1955 är för finnarna lite som Kalle Anka på julafton. Sedan 17 år tillbaka visas filmen på finsk tv varje 6 december (Finlands självständighets dag).
Kanske den nya filmen kan ersätta och bli en ny tradition. Det är den värd.


- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 9 november 2017

Vän av Bieber


Skäms inte för vad jag gillar. Men det är lite märkligt det här med Bieber.
Barnen mina säger att jag borde tagga ner. Till och med sänka ljudet.
Men jag är barnsligt förtjust i Justin Biebers ”Friends”. Älskar den. Inte tröttnat än.
Låten är enkel men effektiv slimmad elektro. Notera den snygga produktionen av BloodPop med extra trycket av basen i refrängen.
Nu har vi på TT till en kommande vinterfest möjlighet att lägga till favoritlåtar på Spotify. Det skulle kunna vara något på minnenas kavalkad med Prodigy, E-type eller Depeche Mode. Det blev en låt av Bieber. Vänner ni vet nu vilken.




- Posted using BlogPress from my iPhone