Jag gillar inte se folk puckla på varann blodiga.
Jag skulle inte betala för att se två slåss. Särskilt inte klockan fyra på natten.
Det finns gratis ute på stan en lördagkväll. Jag vill inte se det heller.
Jag vill inte se fajter på hockeyrinken heller. Låt spelet avgöra.
Förstår inte fascination för MMA. Fattar inte.
Respekterar den för att det verkar finnas många som gillar den.
Respekterar den för att jag tvingats göra reportage om "sporten" som många gillar.
Men att samlas som en lynchmobb på natten och hoppas på att "vår" kille ska banka skiten ur en annan är svår att se vad njutningen i det skulle vara.
Nu blev "vår" kille själv knockad. Ska vi då känna sympati för honom? Fanns det en underhållning i förlusten? Inte va?
Kanske i en galen stämning i en fullsatt arena. Men hur sjuk stämning hade det inte blivit tvärtom?
Jubel för att "vår" kille eliminerat en annan med sparkar och slag så att han blivit alldeles vimmelkantig och blodig.
Jo, den som ger sig in i leken, men måste vi andra titta? Tydligen.
Hoppas för The Maulers egen skull att han lägger av nu. Men jag respekterar en fortsättning.
Allt är upp till var och en, vare sig man förstår bättre eller sämre.
Men min människosyn ser inte MMA.
Här en bra krönika av Anders Lindblad på SvD om den blodiga eftersmaken av MMA.
- Posted using BlogPress from my iPhone
- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se
